Quantcast
Channel: femtiotalsjakten
Viewing all 245 articles
Browse latest View live

Kolla, det är finloppis i före detta Risingeboden!

$
0
0
Risingeboden utanför Gimo var en av mina absoluta favoriter bland retrobutiker.
Gunilla hade alltid fina saker, smakfullt arrangerade och till mycket lägre pris än Stockholmsbutikerna.
Förra året stängde hon, men öppnar nu under några dagar och kör en retroloppis.
Jag vill verkligen tipsa er om att göra en utflykt till Gimo nästa vecka (tider längst ner i inlägget).
 
På mosaikbordet står en ljusstake  av Arthur Pe Kolbäck, en frukostkopp av Ursula Printz
och ett salt-pepparset av  Pierre Forsell (original från 50-talet, inte dagens tillverkning).
 
Melittakannan är aldrig använd eller ens uppackad.
Just de här sakerna är litet mer finretro, men min erfarenhet från många besök
i Risingeboden är att man alltid hittar något kul till fyndpris.
Den här gången har jag inte möjlighet att åka upp och norpa godbitarna,
så - good hunting!
 
Vad: Liten retroloppis i fd Risingeboden.
När: Onsdag-­ torsdag 26-­27/8 kl. 16.00-19.00. Lördag 29/8 kl. 11.00- 16.00
Var: Gimo. Åk mot Risinge och skylten Prylbod från Preem vid väg. 288
Mer: Ej kortbetalning,  men Swish går bra
 
PS. Fikar gör ni förstås i samband loppisbesöket. På Adas kaffestuga med Dagnys hörna
i Östhammar. Så här fint är det där.

Här kan du läsa de första kapitlen i "En sommar på luffen"

$
0
0
 
"När trettioårskrisande Anna-Lisa ramlar över romanen "Vägen till Klockrike" tar hennes liv
en ny vändning. Hin fascineras av berättelsen om luffaren Bolle och bestämmer sig för att själv
gå på luffen ..."
Den 15 september kommer "En sommar på luffen", den tredje boken om Anna-Lisa
Johansson -  som utspelar sig i tid före de redan utgivna "Anna-Lisas Antik" och "Flickorna
i speceriaffären".
Men redan nu kan du läsa de första kapitlen, HÄR, på Förlaget Ordas hemsida
(Klicka på Provläs kapitel 1-4 under texten om boken).
Blev du sugen på att läsa mer? Gå in på Adlibris eller Bokus och bevaka, så får du ett mejl när
"En sommar på luffen" finns att beställa!
Anna-Lisa-serien = feelgood, landsbygdsmys, romantik och så litet humor. Läsare som hör av sig
brukar säga att de mår bra av mina böcker och vill kliva in i böckerna och bli kompis med Anna-Lisa.
Jag skriver just nu synopsis till den fjärde och sista delen i serien.
De underbara omslagen är illustratören Jenny Holmlunds verk.
 
Ur några recensioner av "Anna-Lisas Antik" och "Flickorna i speceriaffären":

Eli Åhman Owetz skriver underhållande… //…med mycket feelgood, men också en del svärta
om livet på landet. (Torbjörn Österholm/ tidningen Land, om ”Flickorna i speceriaffären”)
”Böckerna om Anna-Lisa är välskriven feelgood om kärlek, kvinnlig vänskap och livet på landet.”
(Benita M Eklund, Ålandstidningen, på sin blogg Benitas bokblogg)
”Den är fjäderlätt, småkul och kunde gärna bli en trevlig familjekomedi på dvd.”
(Lena Köster/Upsala Nya Tidning om ”Anna-Lisas Antik”)


Anna-Lisa går på luffen ... i härliga Hemmets Veckotidning

$
0
0
Titta, så fint! I Hemmets Veckotidnings senaste nummer (nr 38/2015) hittar du ett sammandrag av de
första fem kapitlen ur min nya roman "En sommar på luffen". Och så lottar de ut tio ex av boken.
Jag är så glad över att vara med i tidningen som fanns med under hela min barndom. 
Då  läste jag "Hemmets" för romanernas, novellernas och klippdockornas skull.
Nu läser jag samma tidning för romanernas, novellernas  och de smaskiga receptens skull...
 
Kolla in fictionredaktören Gunillas blogg på Hemmets.se där hon skriver om trevliga saker
som böcker, bakning och hundar. Just nu får du receptet på Rimbobullar (en klassiker
från Roslagen som äts i "Flickorna i speceriaffären") och även där kan du tävla,
om ett ex av "En sommar på luffen".
 
I går kom mina exemplar av "En sommar på luffen",
rykande färska från tryckeriet. Syrran, som är hus- och
kattvakt fick ta emot leveransen. Själv är jag på semester
i Sorrento och ser nu väldigt mycket fram emot att komma hem.
Det blir tredje gången som jag får uppleva känslan av att
hålla i en alldeles nytryckt bok som jag skrivit.
Den känslan är väldigt, väldigt speciell.

Inom några dagar finns nu "En sommar på luffen" att beställa
från alla nätbokhandlar.

Flickan i Pompeij - och riktigt antika mosaiker

$
0
0
Hon ser på konstnären, hon ser på oss - med en tidlös blick. Väggmålningen med flickan
finns i Villa of Mysteries i Pompeij, staden som begravdes av lava och stenar vid Vesuvius
utbrott år 79.
 
Redan på 1700-talet började man gräva ut Pompeij, men det riktigt seriösa arbetet inleddes i slutet av
1800-talet. Utgrävningarna pågår fortfarande. Villa of Mysteries, badhus och några hus till är märkligt välbevarade.
 
Tre timmar vandrade vi omkring i ruinstaden och imponerades av byggnader och gator,
lagda med stora platta stenar och med dåtida "suggor" i form av stora stenar mitt i gatan
där man inte skulle åka med vagn. Men det som fångade min uppmärksamhet lika mycket
var de vackra mosaikgolven.
 
2000 år gammal inredningsdesign.
 
En del av mosaikerna kändes så oerhört mycket 1950-tal.
Jämför det här golvet med tapeten Vintage Fiskstim hos Handtryckta tapeter. ...
 
Ska det vara litet vatten? Och en Pompeijroman? Då vill jag rekommendera Robert Harris "Pompeii",
som utspelar sig veckorna innan och fram till vulkanutbrottet. Vi får följa en ung ingenjör vars uppgift
är att hitta vad som är fel med världens största akvedukt, Aqua Agusta, varför vattnet i ledningar
och brunnar börjat sina. Oerhört intressant, men jag rekommenderar en latin-ordlista
bredvid, den romanen var det svåraste jag läst på engelska hittills.
 
Klassiska former. Och gissningsvis miljontals fragment i lådorna.
 
En kille i det välbevarade badhuset.
 
Kvarnstenar?* Om man törs klaga på något hos detta fantastiska, fascinerande grävjobb
så är det frånvaron av informationsskyltar. Nästan bara på Via di Mercurio fanns skyltar
som berättade vad man såg. (Och ja, det fanns guidade turer men sådant är det decennier
sedan jag orkade delta i). * Inte kvarnstenar, upplyser kunniga läsare, utan kolonntrummor.
 
Marmor!
 
En liten bassäng som lika gärna kunde ha prytt ett litet svenskt torg från tidigt
1950-tal. Forum Folkhem :-)
 
Arrivederci, Pompei!
 

Hurra! Nu går Femtiotalsjakten in på sitt åttonde år

$
0
0

Den 17 september 2008 började jag blogga. Här vid sekretären, ett av
mina första fynd, tillbringade jag många timmar i veckan med att
skriva om min jakt på ny inredning till lyan på Östervägen i Solna.
Femtiotalsjakten.
Sju år senare har jag flyttat två gånger, nu bor H och jag på min föräldragård
i Roslagen, och skrivit tre romaner.
Men Femtiotalsjakten fortsätter. Även om inläggen blivit mycket,
mycket glesare så kommer de att fortsätta dyka upp. Och gästrummet
med pentry här i huset ska förvandlas till äkta 1950-tal.

Så, stay tuned....
 

Livet är en fest

$
0
0
... eller där tog jag väl i. Det handlar snarare om väldigt mycket jobb även på fritiden
just nu, med marknadsföring och signeringar av min nya roman "En sommar på luffen.
Men allt det är väldigt kul och så passade ju rubriken så bra till skylten som jag köpte
när vi var på semester i Sorrento nyligen. Visst har den en härlig 50-talskänsla?

Trevlig helg!

Den allra sötaste presenten

$
0
0
Förra tisdagen var det releasemingel för min nya roman "En sommar på luffen".
Massor av glada människor kom och minglade och gjorde releasen superrolig. En av gästerna,
som brukar kommentera inlägg här på bloggen under namnet Kiosktanten, hade med sig en present
som gjorde mig rörd:
Burken med toscakakor som ni ser här på bilden, med etiketten "Tosca till 3-kaffet".
Alla som läst mina två första böcker vet att trekaffet hos Anna-Lisa är en viktig del i handlingen.
Och ser ni klistermärket på etiketten? En groda.
Obegripligt om man inte läst Flickorna i speceriaffären och kommer ihåg de här raderna:

"Kaffet stod färdigt på termos uppe i köket. När jag kom tillbaka hade
Kalle plockat ner muggen med Muminpappan till sig, och ställt fram Muminmamman
till Camilla. Han tittade på mig och frågade med en litet fånig min om jag hade
ekologiskt te, eller kanske närproducerad saft? Camilla var noga med vad hon
drack.
   ”Kranvatten från egen borrad brunn har jag?”
   Camilla log osäkert.
   ”Inga kemikalier och så i den …?”
   Åh, snälla Kattis, kom hem! Tänkte jag. Men log falskt mot min gäst.
  ”Nej, nej, nej. Det bor grodor i den brunnen. Superekologiskt!”
   Camilla lyste upp.
   ”Åh, tack, ja det blir jättebra!”
När hon fått grodvattnet knackade det på dörren igen..."
 
Så, åh, vilken underbar personlig present!
Och ja, kakorna var förstås ljuvligt goda.
 
PS. Koppen är Helmer Ringströms "Vera", Gefle. Duken signerad Jerry Roupe (hon som
gjorde den populära bonaden "Tomteparaden".
 

En höstdag på luffen - och ett besök på Fellingsbro bibliotek

$
0
0
I tisdags var jag inbjuden till Fellingsbro bibliotek för att prata om min nya roman En sommar på luffen,
som utspelar sig bland annat i Fellingsbro, Lindesberg och Frövi. Jag bilade dit och tog tillfället i akt
att besöka mina favoritplatser under dagen, platserna som finns med i boken.
När jag kom till Lindesberg hade det börjat skymma. På bryggan under tak nere vid sjön utspelar
sig en scen i En sommar på luffen.
 
Och här, vid trappan upp till rummen på Lindesbergs stadshotell,
utspelar sig en nyckelscen. Jag tycker väldigt mycket om stadshotellet
och har bott där många gånger under åren. Men den här gången blev
jag så oerhört besviken....
 
Så här såg matsalen ut. Såg ut. Det är en gammal bild.
I tisdags kväll fick jag en chock när jag tittade in. Inget av stadshotellskaraktären
fanns kvar. Inga mörka väggar med lampetter, inga bord med vita dukar, inga
Kar de Mumma-bilder på väggarna (han brukade hänga här). Nu var rummet
helt vitmålat och hade fått moderna svarta möbler. Vitt och svart. Kallt.
Jag hade tagit med mig en bok in och tänkte ge den till hotellet. Men den totala
okänsligheten i omgörningen av matsalen fick mig att bara gå ut igen.
Jag vet faktiskt inte om jag kommer att bo här igen.
 
Järnvägshotellet i Frövi var sig likt på utsidan. Även det hotellet är med i En sommar på luffen.
Numera är det boende för ensamkommande flyktingbarn.
 
Här, på den gamla perrongen bakom stationshuset i Fellingsbro, sover Anna-Lisa en natt.
Under resan tog jag bilder på platserna som är med i boken och lade ut på Instagram
med taggen #ensommarpåluffenrevisited.
Jag tog ingen bild på biblioteket - men det var verkligen ett roligt besök. Jag berättade
om varför jag skrivit boken, litet om huvudpersonen Anna-Lisa och om varför jag valt att
förlägga handlingen till just de platser som hon kommer till under sin luff.
Svaret är förstås att jag valt orter som jag själv tycker mycket om och ständigt återvänder till.
Som Fellingsbro och Lindesberg.
 
I Arboga fikar Anna-Lisa på Konditori Saga, som har en del gammal inredning
kvar. Jag blir så lycklig när man förstått att bevara det gamla, som den här
tapeten, istället för att riva ut och måla vitt.
 
En busvass lampa på konditoriets nedervåning.
 
Första stoppet på min resa i tisdags men ett av de sista på Anna-Lisas luff var bygdegården
Blå Wingen i Husby-Långhundra. Här sover Anna-Lisa på trappan.
 
Om någon av er som besökte biblioteket i tisdags kväll läser det här inlägget vill jag tacka för
ett väldigt trevligt besök. Det var verkligen roligt att få komma till Fellingsbro och träffa er!
Och jag berättade ju om lampan som jag fyndade i Fellingsbro och som jag döpt efter orten.
Så här ser den ut, "Fellingsbro":
 
Jag berättade också om att ett besök i en 50-talsinredd lägenhet
i Formens hus i Hällefors väckte mitt retrointresse och att jag efter
det besöket började leta 50-60-talsinredning till min dåvarande lya
- och började blogga om min femtiotalsjakt.
Så, till sist: HÄR finns hemma hos mig själv-inlägget där ni ser
resultatet av två års omgörning av lägenheten:..
(Och ni vill inte veta hur hon som köpte lägenheten av mig
tänkte göra om.)

 
 

 

Finskt var finast på Antik & kuriosa

$
0
0
Åhhh, Aalto! Här har ni roligaste montern på årets Antik & kuriosa-mässa, som ägde rum i helgen.
Finska företaget Wanha Tammitori deltog för första gången och hade laddat upp med massor av
Alvar Aalto-möbler. En ljuvlig vikskärm och stolen" Paimio" utgjorde det främsta blickfånget i montern.
Lampan på bordet var en östtysk 50-talare.
 
Varken H eller jag är några fans av glasfåglar, men.... Den här av Oiva Toikka fick oss
att justera vår smak litet grann.
 
Mer Aalto. Och ni skymtar ryggen på en svart Mademoiselle, av Ilmari Taiovaara
för Edsbyverken.
 
Italien hjärta Finland. Ett gäng Aldo-Londi-pjäser passade finfint på Aaltos bord.
Gillar du Alvar Aalto? Då ska du försöka ta dig till Aaltomuseet i finska Jyväskylä. Här ett inlägg
från H:s och mitt besök för några år sedan.
 
Och på hyllorna stod finskt glas och porslin, förstås. Muminmuggen i mitten kastade
jag långa blickar efter. Det var verkligen roligt med en ny och fräsch monter på mässan,
annars är det ju samma företag varje år (och i år färre än under de sju, åtta år som jag
besäkt mässan). Tyvärr skulle inte Wanha Tammitori dyka upp på Antikmässan i Älvsjö
i februari, jag frågade förstås en av de två trevliga männen i  montern.
 
Det fanns Mumin även i andra montrar. Här samsades Mumin med en
racket och en samling kopparkärl.
 
Men vad är detta? Hos Anders Bodin stod denna grej. Skoställ? Jag frågade förstås även
här - det är så man får veta saker.
 
Jo, faktiskt precis det som den såg ut som nedtill - en klädhängare.
Den hade suttit i en butik med mycket högt i tak.
 
Hälsingefilten! Ett fynd för 200 kronor, kan jag berätta som har två Hälsingefiltar.
Stora, mjuka, varma. Köp en sådan istället för den överskattade "Snark"
av Viola Gråsten om du får syn på ett exemplar.
 
Åh, dockskåpsmöbler! Det fanns en hel del på mässan.
 
En blombänk till.

Så, till sist - vad köpte jag då
? Julkort förstås, från Enebybergs
Antikbod. Som traditionen bjuder. Men det blev några inköp till:
 
Väskan var ett riktigt fynd för 100 pix. Den började jag använda direkt!
 
Och jag var ju tvungen att ha Muminmuggen från 2009.
Prutade ner den till 500 kronor och kommer att ha den som kaffemugg
på jobbet hela vintern och ännu längre, och drömma
om en solig vårdag i en björkbacke.
 
 Och så hittade jag till sist en "Zenit" till rimligt pris! 250 kronor. "Zenit" är en av dekorerna
som jag saknat i min Helmer Ringström-samling. Tomten köpte jag i present till H
hos supertrevliga Korrens kuriosa för 100 pix.
 
PS. Fler inlägg från mässor hittar du under kategorin Mässreportage.

Mitt samlande av Helmer Ringströms dekorer har nått Zenit

$
0
0
Här är senaste tillskottet till min samling Helmer Ringström-dekorer: Zenit från 1956.
Mästaren Helmer Ringström gjorde runt sextio dekorer för Gefle porslinsfabrik och mitt mål är
att ha minst en servisdel i alla de dekorerna. Eftersom det tillkommer nya uppgifter om olika dekorers
upphovsmän/kvinnor så är jag inte riktigt säker på hur många jag saknar, men det borde vara
strax under tio. Under julledigheten ska jag sätta mig med den nyutkomna boken Mat- och
kaffe/teserviser från Gefle porslinsfabrik och gå igenom de senaste uppgifterna.

Under kategorin Helmer Ringström här på bloggen ser du alla mina dekorer,
samlade under sju år. Amanita, som omger Zenit på bilden, är en av favoriterna.

Välkomna! Här signerar jag mina romaner i december

$
0
0
 
Efter två julmarknader är det nu dags för mig att signera mina romaner i några trevliga boklådor.
Du som läst och gillar Anna-Lisa-serien - visst skulle väl syrran, mamma eller bästa vännen också tycka
om att få läsa om kärlek, äventyr och landsbygdsmys?
I så fall:
Här hittar du mig och bästa julklappsböckerna framöver.
Kontorshuset, Östhammar. Nu på lördag  5 december kl. 11-13.
Akademibokhandeln, Lidingö.  Fredag 11 december kl. 16-18
Sigtuna bokhandel. Lördag 12 december kl. 12-14.

Vill du köpa signerade böcker direkt av mig så går det också bra.
Jag säljer nya En sommar på luffen och inbundna Anna-Lisas Antik för förlaget och skickar med posten.
Pris: 150 kr/bok + frakt (45 kr/en bok eller 75 kr/två böcker). Jag har Swish.
Vill du beställa?
Mejla beställning till femtiotalsjakten@gmail.com

 

Lucka 20 Retrobloggarnas julkalender 2015: Det är aldrig för sent

$
0
0
 
Varje år kör Retrobloggarna, ett nätverk med retrointresserade bloggare, en julkalender. I år hängde
jag på, och fick lucka 20. Och i den luckan vill jag puffa för att skicka ett kort så här i juletid.
Till nära, kära och till människor som du träffat under året och vill visa att du uppskattar.
Julkort är ett opretentiöst sätt att säga "Hej! Tänker på dig och önskar dig allt gott!"
 
Men - julkort? Det är väl nästan för sent nu? Undrar ni.
Nja, inte om du sätter på  ett vanligt brevporto (alltså inte rabatterat julpostmärke) och lägger kortet
på lådan i morgon måndag. Och så har vi ju den eleganta lösningen nyårskort!
De här hittade jag på Antik & Kuriosa-mässan i höstas och dem har jag också skickat som julkort.
För "the more, the merrier", säger jag om glitter på kort (och i livet).
(Sotarpojkar ansågs förr i vissa länder kunna föra bort olyckan när de rensade sotet ur rökgångarna,
står att läsa på lyckan.com. Där är förklaringen till de här nyårskortens motiv.)
 
Här har jag visat fina julkort i tidigare inlägg:
God Jul, önskar ...
Ett julkort kan se ut hur som helst .
 
 HÄR ÄR HELA RETROBLOGGARNAS JULKALENDER:

PUBLICERADE INLÄGG
1 dec - Precis en sån - Kajsa Nordströms fina adventskalender 
3 dec - Ljuva Femtiotal - Lucka 3 - Sommarfyndat julpynt
5 dec - Fröken Ottilias köksskåp- Lucka 5: Julgröt
6 dec Gittes knappar, tapeter och ting - Lucka nummer 6: Pappersbonader
7 dec - Old shit and stuff - Lucka nummer 7
8 dec - Tant Emmas Bravader - Lucka nummer 8
9 dec - Retrolux - Lucka 9
10 dec - Audrey Fenn - Lucka nr 10
11 dec - Teak och orkidéer - Lucka 11
12 dec Retroknoppen - Lucka 12
13 dec Billjournalen - Lucka 13
14 dec Orangeriet - Lucka 14
15 dec Form55 - Lucka 15
16 dec Fåglarna - Lucka 16
17 dec Porslinsbloggen - Lucka 17 - juldukar de luxe
19 dec -Eleonore Lundkvist - Lucka 19
20 dec -Femtiotalsjakten - Det är aldrig för sent
KOMMANDE INLÄGG:
21 dec - Vintage spyglass
22 dec - Retromania
23 dec - Precis en sån
24 dec - Fynd eller ej

Gott Nytt År!

$
0
0
Som traditionen bjuder önskar jag Femtiotalsjaktens läsare ett gott nytt år med en bild på
sparkstötting. I år är det fläckvisa puder ni ser på bilden den enda snön här i Roslagen när
det gamla året strax går över i ett nytt. Årets nyårsspark fraktar mina tre feelgood-romaner
i Anna-Lisa-serien, den tredje (En sommar på luffen) kom ut i september.
Jag vill tacka alla som köpt, lånat, läst och/eller hört av er om mina böcker under året.
Gott Nytt År!
 
Nyårshälsningen 2014.
... och 2013.
2012 ...
... och 2011, då sparkarna blev kvar på magasinet.
2010 ...
... och 2009.
Och till sist, fast den bilden var ju först, den fantastiska blankisen 2008.

Återigen, ett riktigt Gott Nytt År till er alla!

Äntligen! Snart kan du lyssna på böckerna i Anna-Lisa-serien

$
0
0
 
Änltigen kan jag svara Ja! på en vanlig fråga som jag får när jag är ute och signerar
mina romaner. Nämligen: Finns Anna-Lisa-serien som ljudböcker?
Under våren ger World Audio Publishing ut hela serien, en bok i månaden.
Först ut är Anna-Lisas Antik, i slutet av februari.
Du som har Storytel kan redan nu ställa hela serien i din bokhylla.
Och serien har fått nya omslag nu när böckerna blir ljud. Fina, eller hur?
 
Katrine Kolström heter illustratören. På omslaget till Flickorna i speceriaffären
(kommer som ljudbok i slutet av mars) har hon tagit fasta på trekaffet, en av
höjdpunkterna i Anna-Lisas butik.
 
Och här är stjärnhimlen i En sommar på luffen (ljudbok i slutet av april)..
Jag är verkligen så glad över att mina romaner nu ska komma ut som ljudböcker,
just eftersom så många har frågat efter det. Jag har själv inte hört dem än,
men när jag lyssnar på andra böcker där Karin Mannerström är uppläsare hör
jag att Anna-Lisa får helt rätt röst.

Tävling: Vem vill du ge en Anna-Lisa-roman på alla hjärtans dag?

$
0
0
Om två veckor är det alla hjärtans dag (14 februari) och vad är väl en bättre present till
syrran, mamma eller kompisen än en kärleksroman?
Och - tada! - här kan du tävla om ett signerat ex av en roman i Anna-Lisa-serien.
Tre böcker väntar på varsin vinnare. Vinnarna väljer vilken av En sommar på luffen,
Anna-Lisas Antik och Flickorna i speceriaffären som de vill ha. Jag signerar efter önskemål
och slår in boken om vinnaren vill det.
Så här är du med och tävlar:
Berätta i en kommentar till det här inlägget vem du vill ge en Anna-Lisa-roman och varför.
(Och ja, man får ge bort en bok till sig själv :-)
Tävlingen pågår fram till nästa söndag, den 7 februari kl 18.00.
Då utser jag tre vinnare, som får vinnarmejl på kvällen och boken med post i början av veckan.
Viktigt alltså, att skriva mejladress till tävlingskommentaren (det är bara jag
som ser mejladressen).

Så, vem vill du ge en Anna-Lisa-roman?






Ahhh, nya assietter till mina Amanita!

$
0
0
Senaste fyndet: Fyra assietter i den rätt ovanliga gula Amanita. Jag hittade dem hos roliga affären
Retro och design butiken i Sundbyberg, på det sätt man ofta hittar saker numera: Instagram.
Kolla in kontot @retroochdesignbutiken .
 
Nu har jag assietter till gula, blå och gröna Amanita. På Antikmässan i helgen ska jag spana efter
röda assietter. Kommer de att finnas där?
Stay tuned ...

Antikmässan 2016: Har glad-retron nått sin kulmen?

$
0
0
Hemma igen efter Antikmässan tittar jag igenom mina bilder och hittar inte samma 
färgglada närbilder från montrar fulla av glatt 50-talsporslin som vanligt. Min känsla är att
färre handlare satsade på gladretro. Och så minns jag hur Antikt & kuriosa på Kistamässan
i höstas hade färre utställare än någon gång sedan 2008 (då mitt retrointresse tog fart).
Eftersom jag själv älskar all gladretro (50-talsporslin, små ryor, Trio-kakburkar, glada
stänkflaskor i plast och underlägg i geometriskt mönster) vill jag egentligen inte komma
med den här trendspaningen; men frågar ändå:
Har suget efter den glada enkla vardagsretron nått sin kulmen?
 
(Den fantastiska montern på bilden är Modernistens. Vitrinskåpet ritades av Carl-Axel Acking.)
 
Medan du funderar, här kommer litet bilder från mässan.
Leva Antik & Modernt levererar alltid. Den amerikanska 50-talsväskan fick många
glada reaktioner på Instagram.
 
 Leva hade också ett litet trevligt Hermès-set.
 
Hos Hermèssamlaren Margareta som driver butiken Lata Pigan fick vi en liten
föreläsning om tyger som hon visade upp. Det dansande paret på Catfish Row är en scen
ur musikalen Porgy & Bess.Till vänster ett ädel-50-talstyg, förmodligen inte svenskt,
i bark cloth, ni vet det där tyget med en speciell struktur som skriker 40-50-tal.
 
Fröjel har alltid fina saker. Och om jag minns deras montrar från några år tillbaka rätt, har de gått i den
riktning som jag trendspanar om, mot mer exklusiva föremål och en högre prisklass. I år hade de ett fint
sideboard, italienskt 60-tal, tillskrivet Vittorio Dassi ....
 
... en ljuvlig gobeläng av Tyra Lundgren ...
 
... och en gobeläng av Corneille som fick både H och mig att stanna till och bara vilja ha.
Prislappen på 125 000 var en anledning till att vi inte slog till.
 
Wow! I Börjessons monter var handlare och monter perfekt färgkoordinerade. Stilpoäng!
 
Finnarna kom tillbaka! I Kista var Wanha Tammitori (inlägg här) en glad överraskning med en massa
Alvar Aalto, Oiva Toikka och Arabia. De skulle inte komma till Älvsjö, men ändrade sig uppenbarligen.
Härligt! Kom till alla svenska mässor! Lövet på väggen, av Tapio Wirkkala, är ju underbart. Glömde
kolla priset (av ren självbevarelsedrift).
 
Mer från den finska montern.
 
Lasette är också en av mina favoriter. Lasse har alltid stil på sin monter. Det här setet är så snyggt.
Carl Malmsten-fåtöljer från 1937, bordet (åhhhhhh, bordet!) är från 1931 och ritades till inredningen
M/S Stockholm.
 
 Rött, svart och vitt. Färgmatchning hos Zimmerdahl.
 
Larsson Antik har alltid spektakulära blickfång. Ett år en uppstoppad björn, i år den här fågelpjäsen.
 
Också hos Larsson.
 
Allmoge - och en påflugen conversation piece. På Antikmässan är varje monter
ett äventyr. Bergtagen Design hade påfågeln. 
 
Vad vore mässorna utan sina allra minsta möbler? Det här var den
raraste  interiören från ett mycket litet hem.

Så, vad säger du? Har gladretron peakat? Eller är det bara jag
som fått en dyrare smak?
PS. Jag fick ett par underbara presenter av bloggarekompisar, när
The Retroblog Network hade sin årliga sammankomst på mässan.
Dem ska ni också få se. Stay tuned....
 

 
 
 
 

Två fina presenter

$
0
0
På Antikmässan nyligen hade The Retroblog Network som vanligt vår årliga bloggträff. Vi ses i en
konferenslokal och pratar fynd och byter grejer med varandra. I år kom jag tomhänt, men två
rara bloggkolleger överraskade mig med varsin present.
Anna som driver bloggen Retrolux hade hittat denna osannolika skylt på en loppis. Osannolik
eftersom Bergdala glasbruks namnskyltar från 1970/80-tal brukar heta som barn och ungdomar
gjorde då. Min systerson hade till exempel en Robert-skylt ovanför dörren till sitt pojkrum.
AnnaLisa får mig att gissa på en glasbruksarbetare som gjorde en skylt åt sin fru.
Jag blev väldigt glad över presenten och när mitt 50-talsrum blir klart under våren kommer
den fina, röda skylten med namnet på huvudpersonen i mina romaner att få en riktigt bra plats.
 
Benny med Porslinsbloggen hade med sig ett Gefle-fat, enligt honom med sannolikhet
gränsande till säkerhet ritat av min favorit, Geflemästaren Helmer Ringström.
Kondis! Precis som med Helmers fina dekorer (här hittar du alla mina Helmer-inlägg)
blir man glad när man tittar på tjejen och killen i den bulliga bilen.

Fast bloggare ... numera är de flesta av oss flitigare på Instagram. Där hittar du
@retrolux och @herrmovarp (= porslinsbloggen) och mig @femtiotalsjakten !

Projekt: 18 kvm compact 50-tal

$
0
0
Välkommen till mitt inredningsprojekt 18 kvm 50-tal! Gästrummet med pentry på nedervåningen
har nu fått nya tapeter (Sven Markelius Prisma från 1950-talet, nytryck) och nytt golv.( Fått och fått, det
är H som satt upp tapet oh lagt golv, själv är jag fullständigt opraktisk.) Tanken är att det
här ska bli en minilägenhet, 18 kvm compact 1950-tal.
 
Rummet är avlångt. I ena änden står Prydno-hyllan, en vacker 50-talare (här fler bilder av Prydnohyllor
i ett gammalt inlägg) som flyttade med från lägenheten. Slagbordet i teak ska ha en duk, och lampan
bytas ut mot någonting i plåt (vet inte vad, men det vet jag när den lampan väl dyker upp).
Köksmattan ligger ...
 
... framför "köket". När pappa byggde huset 1982 använde han luckor som blivit
över, och gott så, det var ju fantastiskt smart att inreda ett gästrum med kök.
(Kokplattor och en liten kyl & frys är numera utlyfta, men kan lätt ställas
in om man skulle vilja.) Men här ska det förstås in 50-talsluckor i en
50-talsfärg med tickareglar och rektangulära trähandtag.
 
Nu står vi på köksmatten och tittar söderut. Vi ser biblioteket och sovrummet.
 
Vad vore väl en 50-talslya utan stringhylla? Här ryms halva mitt referensbibliotek.
Tavlan, av okänd konstnär, föreställer för mig Britta, ena huvudpersonen i min roman
"Flickorna i speceriaffären". Hon sitter i sitt uthyrningsrum i Norrköping, en sommardag
i slutet av 1930-talet. Jag skrev en del av den boken i det här rummet, innan det gjordes
om, och tavlan bidrog till att jag kom in i rätt sinnesstämning.
 
Det var ju så, att ett rum på 1950-talet inte bara hade möbler från det decenniet. Den
gamla bokhyllan köpte mina föräldrar på 1940-talet och jag växte upp med den. Romaner
av Vilhelm Moberg och Jan Fridegård stod där köksalmanackorna står nu.
Så bokhyllan passar fint in i försöket till ett autentiskt 50-talsrum.
 
Det gör däremot inte den alltför moderna lampan, som ska bytas ut när jag hittar någonting
lika klatschigt från 1950-talet. Stolen (40-tal eller tidigt 50-tal) blir kvar men byrån lever
också på övertid. Istället vill jag ha en riktigt busvass 50-talsbyrå med konformade ben.
Radion från Clas Olson är så fin att den får stanna. Överkastet, ja, det borde ha kappa
runt om med rynkad kant.

 
Ett av hörnen som jag är mest nöjd med hittills. Jag tänker ha få saker, men favoriter, i hyllan.
Tjuren är från brittiska Beswick och inköpt av H när vi var på antikmässa i Birmingham. De tyska vaserna
i serien Florenz från Bay ser ut som om de alltid umgåtts med tjuren, eller hur?
 
Men det är ändå den här kompositionen som får mig att känna störst  50-talslycka.
Gardinerna satt en gång på ett pensionat och låg i den låda med 50-talsgardiner
som jag fyndade på pensionatets vind för ett antal år sedan. När H har hjälpt mig få upp
kornischen till "sängkammarfönstret" ska en kappa av samma gardin hänga där
och matcha köksgardinen fint.

To be continued....
 
 
 

Vad är ett fynd? Och välkommen till Femtiotalsjakten!

$
0
0
Jag skriver romaner där huvudpersonen är proffs på att loppisfynda och jag har bloggat
om retro och loppis sedan 2008. Så när tidningar intervjuar mig i egenskap av "loppisexpert"
kommer ofta frågan: Vad är ett fynd för dig?
Kort svar: Ett fynd får dig att må bra så fort du lagt vantarna på det.
Ett fynd är också något som åker upp ur loppiskassen, ner i diskhon och sedan direkt upp
på en hylla eller ett bord. Något som kommer till användning, alltså. Som Berså-skålen för 20 pix.
Ett litet nagg, men ingen kommer någonsin att se det bakom frukten.
Skålen till vänster är Helmer RIngströms dekor Safari, Gefle.

Välkomna till min blogg, förresten, ni som hittat hit genom mina romaner
i Anna-Lisa-serien! Här sitter jag, hemma på gården i Roslagen.
När jag växte upp drev mina föräldrar och min morfar ett litet lantbruk.
I dag består gården bara av en åker och några få hektar skog. Sedan två år tillbaka
bor min man och jag här. Jag är en återvändare och lycklig över att få bo
hemma på gården igen, min plats på jorden.
Jag skriver med utsikt över vår lilla sjö. Framför allt böcker, men när jag hinner
ett blogginlägg då och då.
Det här är sådant jag bloggar om:
 
Loppis-, mäss- och auktionsfynd.
 
Fina miljöer. Här är Thor Modéen-rummet i vandrarhemmet i Regna, som finns med i
"En sommar på luffen". Här ett blogginlägg från researchresan inför att jag skulle skriva
den boken.
 
Helmer Ringström, förstås. Mästaren från Gefle porslinsfabrik har en egen kategori,
där jag visar min samling av hans dekorer (på bilden Gullan i tre färger).
 
Och så kaféguiden, förstås, med över 40 fik dokumenterade  En del tyvärr stängda nu, men
de flesta igång, som fina Lanemos i Linköping (bilden).
Här hittar du kaféguiden.
 
Och ibland dyker det upp en amerikanare eller två. Det här är en Chevrolet Thriftmaster,
en sådan som Ralf kör i En sommar på luffen (fast hans är grön och rätt risig).
 
Och så springer jag förstås på antik & retro-mässor med mobilen i högsta hugg.
Mässreportage från sex år finns här.

Så, välkomna till Femtiotalsjakten!
Men det är lördag, så ut och fynda nu....
Själv hoppar jag över loppisarna idag och skriver ett kapitel i nästa bok.
/eli
 
Viewing all 245 articles
Browse latest View live